Den riksomfattande trafiksystemplanen 2021–2030

I den första riksomfattande trafiksystemplanen i Finland kommer man att ställa upp långsiktiga mål för utvecklingen av trafiken. En parlamentarisk styrgrupp har definierat mål för programmet, bl.a.

• Arbetsmarknadsområdenas funktionalitet ska utvecklas genom att tillgängligheten mellan stadsregionerna förbättras.
• Tillgängligheten till arbetsplatser och tjänster genom hållbara färdsätt ska förbättras och ökningen av personbilarnas andel avta i stadsregionerna.
• Andelen hållbara trafikformer ska öka och växthusgasutsläppen från trafiken minska i riktning mot det nationella målet för minskning av utsläpp från trafiken.

Kustbanan är en tillväxtkanal västerut från huvudstadsregionen och
en grundförbättring av den motsvarar planens mål på ett utmärkt sätt.
Över ett kvartssekel har redan förflutit sedan den senaste
grundförbättringen.

För att de långsiktiga målen ska nås behövs snabba beslut om fortsatt finansiering för iståndsättningsåtgärder efter 2021. Kustbanan kommer att betjäna trafiken till och från Åbo åtminstone de följande 15 åren och i vilket fall som helst trafiken längs sydkusten som enda farled också i de nya alternativen.

Antalet passagerare på kustbanan ökar i framtiden, när befolkningen koncentreras till stora stadsregioner. Passagerarantalet inom tågtrafiken mellan Helsingfors och Åbo ökar med ca 20 % fram till 2030 och 2050. I basprognosen har man inte beaktat trafikledsinvesteringar som det inte har fattats investeringsbeslut om.

Det uppskattade antalet passagerare i fjärrtrafiken 2030 och 2050 (Trafikverket 2018D).

Reparationsbehovet gäller bl.a. förnyande av överbyggnader, reparation av tunnlar, stödbyggande på svag mark och ersättande av plankorsningar.

Särskilt på avsnittet Karis–Salo–Åbo har överbyggnaderna kommit
till sitt livs ände. Många tunnlar och deras öppningar är
i dåligt skick och i behov av reparation.

På många ställen löper kustbanan över svag mark och borde stödas
bl. a. genom extra pålning, tryckbankar och mera effektiv torrläggning.

På Hangö–Hyvinge-banan förekommer fortfarande flera plankorsningar
som bör ersättas genom över- eller underfartsbroar.

Förbättrad transportkapacitet är det främsta målet. Byggandet
av en stadsbana i Esbo är ett första viktigt steg i detta. Full nytta av
stadsbanan uppnås dock först genom en grundförbättring av kustbanan
och förbättrande av transportkapaciteten på hela sträckan
bl.a. genom mötesspår.

En ökning av tågens hastigheter är en förutsättning för att trafiken ska
öka och tjänsterna förbättras. En höjning av hastigheterna förutsätter att
infrastrukturen iståndsätts.

Snabb nytta av iståndsättningen av kustbanan

Även efter eventuella nya banprojekt kommer kustbanan alltid att utgöra en sydlig förbindelse från Salo till Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt samt till huvudstadsregionen.

Reparation av den befintliga spårinfran är en billig och snabb investering som stimulerar hållbar utveckling jämfört med byggande av en helt ny farled, där man talar om årtionden i stället för år och miljarder i stället för miljoner.

Genom en iståndsättning kan stora tröskelinvesteringar undvikas och iståndsättningen kan genomföras stegvis som ett kontinuerligt projekt.

Samhällena längs banan utgör en livskraftig tillväxtregion. Fram till år 2030 beräknas persontrafiken öka med 18 % mellan Helsingfors och Karis och med 13 % mellan Karis och Åbo. En iståndsättning förbättrar hastigheten och tjänsterna såväl inom lokaltrafiken som trafiken mellan Åbo och Helsingfors.

Kustbanan är en viktig förenande näringspolitisk faktor i Västra Nyland. Den sammanbinder 4 hamnar, 2 djuphamnar samt 3 produktions- och logistikcentraler med järnvägsstationerna i Helsingfors, Hyvinge och Åbo.

Kommunerna i regionen har utvecklat stationsområdena och möjligheterna till anslutningstrafik, vilket möjliggör fungerande resekedjor. En höjning av banans nyttjandegrad stöder utsläppsmålen genom att trafiken på den tilltäppta landsväg 51 minskar.

Förändringar i arbetskulturen och boendet medför tillväxt för regionen

Kustregionen mellan Helsingfors och Hangö hör till de äldsta bebodda områdena i Finland. Kustbanan byggdes stegvis för över hundra år sedan för att förena redan existerande livskraftiga tätorter, industriområden och hamnar. Banan möjliggjorde livskraft, tillväxt och utveckling i och av regionen redan då liksom också i dag.
År 2020 medförde en förändring i fråga om såväl arbete som boende. Distansarbete är på god väg att bli det nya normala och därmed förändras uppfattningarna om boende, avstånd och faktorer som påverkar livskvaliteten. Också annat boende än det i närheten av arbetsplatsen är ett beaktansvärt alternativ.

Kommunerna längs kustbanan är av mänsklig storlek och i dessa kommuner är det möjligt att uppnå fördelarna med boende på flera orter också med bara en bostad. De förmånliga boendekostnaderna och rymligheten i boendet bidrar till att skapa livskvalitet.

Vid sidan av stationsområdena och övriga tätorter kännetecknas området av närheten till havet, den mångsidiga naturen och de varierande landskapen.

Kommunerna i området är förutom en trygg boendemiljö även kända för en fungerande tvåspråkig basservice, goda hobbymöjligheter och stark gemenskap.

Kustbanan betjänar ett näringsliv under utveckling

På kustbanans verkningsområde finns rikligt med industriföretag och
företag inom servicebranschen vars kund- och arbetsresetrafik
banan tjänar. Dessutom finns flera hamnar, läroanstalter och
en garnison på området.

Största delen av godstrafiken på kustbanan löper
längs banavsnittet Hangö–Hyvinge, vars elektrifiering möjliggör
en klimatvänlig godstransport på spåret.

Sydkustens kustbanekommuner